manejar

Un article de Wikiccionari.

Occitan

Etimologia

De man.

Prononciacion

/maneˈd͡ʒa/, /maneˈʒa/

Vèrb

manejar

  1. Prene, palpar, tocar amb la man, per se'n servir, per presar o per desplaçar.
  2. Se servir de, utlizar un aplech amb la man.
  3. (figurat) Se servir de, utlizar.
  4. Mòure las mans per pivelar.
  5. Far caminar un animal sota la man.

Parents

Sinonims

menejar de bon biais

Traduccions


Catalan

Etimologia

De man.

Prononciacion

Espanha (Barcelona) : escotar « manejar »

Prononciacion

Oriental: central /mənəˈʒa/, balear /mənəˈd͡ʒa/, /mənəˈʒa/
Occidental: nord-occidental /maneˈʒa/, valencian /maneˈd͡ʒa/, /maneˈʒa/

Vèrb

manejar

  1. Se servir de, utlizar un aplech amb la man, manejar (oc)

Espanhòl

Etimologia

De man.

Prononciacion

/maneˈxaɾ/

Vèrb

manejar

  1. Se servir de, utlizar un aplech amb la man, manejar (oc)
  2. Utlizar dins un objectiu
  3. Far caminar un animal sota la man.
  4. Conduire un veïcul

Portugués

Etimologia

De mão.

Prononciacion

Portugal /mɐnɨˈʒaɾ/; Brasil /mãneˈʒaɾ/, /maneˈʒa/

Vèrb

manejar

  1. Mòure amb la man, manejar (oc)
  2. Manobrar.
  3. Dispausar de; administrar.
  4. Trabalhar amb las mans.